god midda
kände jag mej ensam o deprimerad
men va ju ej ensam
men allt är inte som det brukade vara det är tungt
vart tog allt vägen igentligen
allt försvann när jag flyttade ut på landet
och en sak till märks att min sambo är mer populär i bland folk o vänner och en annan känner sig utanför
ingen frågar mej om nått knappt utan bara sambon
men mitt liv kommer la alltid se ut så andra är bättre än mej
jag är bara en lat kärring som går hemma bara hon har la tid med allt tycker la en del
så är det inte karln jobbar och jag får ta hand om det mesta med kåken och mina älskade barn och djur det är en hel del tänk om ni bara visste .
jag kämpar o kämpar o stå ut med det mesta visst visar inget heller
för ingen förstår mej i alla fall tyvär
jag frågar sambon med om hur vi ska göra och om vad han tycker
men får bara svar att han älskar mej
men jag vill ha mer förklaring
men lär inte få det
känns som om jag kommer bli lurad i resten av mitt liv
så mår jag kram på er